Tangentbord

Titta ned på ditt tangentbord. Förmodligen, om du bor i Sverige så ser det förmodligen ut så här:

Det är ett Qwerty-layout med modifieringar för det svenska språket, med Å, Ä, Ö, och några flyttade tangenter från den orginella Amerikanska IBM-layouten. Qwerty borde egentligen vara helt föråldrat, men på grund av tradition så används det fortfarande.

Skrivmaskinen uppfanns av Christopher Latham Sholes, en uppfinnare, tidningspublicerare och politiker i Wisconsin. I hans prototyp var skrivmaskinens layout i alfabetisk ordning, och såg ut som ett piano med två långa rader istället för fyra mindre.

Sholes upptäckte att om man snabbt skrev två tangenter som var precis bredvid varandra så fastnade typarmarna, de lilla armarna i maskinen som slås upp för att skriva på pappret, i varandra. Istället för att jobba på att fixa typarmarna, till exempel genom att göra dem fjäderbelastade så att de snabbt kommer ned igen, så började Sholes göra ett nytt layout där de vanligaste tangenterna och bokstavskombinationerna i det engelska språket placerades ifrån varandra så att de inte skulle fastna, som ‘th’, ‘wh’ och ‘ea’.

På den tiden så hade inte touch typing kommits på ännu, en teknik där maskinskrivaren lär sig positionerna av tangenterna av tangenterna och använder alla fingrar, man skrev genom att kolla på tangentbordet och bara använda några enstaka fingrar (en teknik som kallas för hunt-and-peck), så ett mer ergonomiskt layout hade inte spelat så stor roll. Många använder fortfarande hunt-and-peck nu för tiden, trots att det oftast är saktare och mer tröttsamt jämfört med touch typing.

Efter fem års arbete på skrivmaskinen sålde Sholes alla rättighter® till Densmore, en av personerna som jobbade på skrivmaskinen. Densmore kom i kontakt med pistoltillverkaren Remington, och strax efter kom den första skrivmaskinen Remingon No. 1 ut på marknaden 1874. Pågrund av olika omständigheter, varav att maskinen var dyr och man inte kan se vad man har skrivit före att maskinskrivaren har tagit ut pappret ur maskinen, gjorde att den bara sålde runt 5.000 exemplar. Men den nästa skrivmaskinen som släpptes fyra år senare, Remington No. 2, sålde mycket bättre med 1.200 exemplar inom det första året, och på 1900-talet sålde Remington  100.000 skrivmaskiner per år.

Eftersom att problemet som Qwerty designades för att motverka var nu löst så designade Sholes ett nytt layout. (se bilden) Det var ett mycket mer logiskt layout där de mest frekventa bokstäverna var nära varandra för att minska handrörelse, vilket kan leda till förslittningsskador i händerna. Men Sholes ägde inte rättigheterna längre, och kunde inte övertyga Remington att ändra layouten. Sholes avled några år senare efter en nioårig kamp mot tuberkulos.

50 år senare var det faktiskt någon som ifrågasatte Qwerty. August Dvorak, en professor och en distant släkting till tonsättaren Antonín Dvořák, började undersöka ord, bokstäver, diagrafer och faktiska skriverskor, och senare samma år fick Dvorak patent på Dvorak Simplified Keyboard Layout. Det är en layout som, till skillnad från Qwerty, faktiskt har skapats med maskinskrivarna i åtanke!

Dvorak skapades med principen att de vanligaste tangenterna ska finnas på hemraden för göra det lättare för maskinskrivarna. På Dvorak-layouten används hemraden i ungefär 70% av alla tangentslag, på Qwerty bara runt 30%, eftersom att den designades på ett väldigt experimentellt vis. Det har också visats att Dvorak är lättare att lära sig än Qwerty för de som aldrig har maskinskrivit förut.

Jag tycker att om du är en person som tittar på tangenterna när du skriver och vill förbättra hastigheten du maskinskriver på — lär dig Dvorak! Det är bevisat bättre en Qwerty, men Qwerty används fortfarande bara pågrund av tradition.

 

Skrivet på Apple Pages med Dvorak Simplified Keyboard Layout

Ord:

Maskinskrivare: En person som skriver på skrivmaskin eller tangentbord. Maskin+skrivare, baserad på skrivmaskin. Den femenina formen av ordet är maskinskriverska.

Källor:

http://www.dvzine.org

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sholes_and_Glidden_typewriter

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Christopher_Latham_Sholes

http://www.smithsonianmag.com/arts-culture/fact-of-fiction-the-legend-of-the-qwerty-keyboard-49863249/

 

Av: Mårten Andersson, 8C

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *